Timring har funnits med sedan tidiga tonåren. Uppväxten har präglats av en nära relation till min far som hade en aldrig svalnande glöd för byggprojekt av olika slag. Allt från det mycket enkla och primitiva till det mer avancerade och ombonade. Förädlingen av de noggrant utvalda träden består av många steg, för den erfarne kanske inte allt för tungt och slitsamt. Men för en pojk med en bråkdel av styrkan och tekniken så fanns det tillfällen då man funderade på hur det ens är möjligt. Men med tiden, engagemanget och målmedveten träning.. så kommer dagarna då man själv kan axla manteln och medverka i att föra vidare en byggnadskonst med så mycket tradition och med beprövade och välfungerande tekniker. Att timra är en konst. Det tar tid. Rätt utförd byggnad står sig stark. Mycket länge.

Den fritid som varit vid sidan av studier och arbete har till stor del bestått i byggprojekt av olika slag. Från början av 90-talet då krafterna övervann bilyxans tyngd, så har både egna och gemensamma byggprojekt genomförts. Min far hade ett sågverk och där arbetade jag som andreman. Under tidiga tonåren tillbringades periodvis mycket tid med virkeshantering vid sågen. Där sågades blocktimmer, plank och brädor för timringsprojekten. Barkspaden gick varm. Som 15-åring genomfördes det första ”riktiga” projektet i och med timrande av en bastubyggnad. Far var läromästaren och en engagerad pedagog. Byggnaden från sommaren 1993 står kvar på det skifte som än idag är en av platserna där virke för timring väljs ut. 

Efter ett lärorikt första timringsprojekt var tanden nog blodad för att fortsätta med ytterligare byggnader. Sommaren 1994 påbörjades ett dubbelgarage i timmer. Sommaren 1995 var den byggnaden timrad till sista åsstocken. Plattan gjöts sommaren 1996, garaget timrades ned, flyttades och timrades upp på sin utvalda plats. Garaget blev ett substitut till den ursprungliga bagarstuga som stått på tornedalsgården. Byggnader har med tiden behövt flytta på sig då vägar och annan infrastruktur utvecklats. Timringar är byggda på ett sätt som gör det möjligt att flytta dem.

För att inte här ta upp samtliga timringsprojekt som genomförts så hoppar jag till det som nu är igång. 30 år senare, 2023, så är en tornedalslänga daterad 1817 på god väg att bli ett nygammalt hus vid Norrbottens kust. Efter 200 år vid torneälvens strand så är det dags för längan att se det hav dit älven leder. Jag är övertygad om att den står kvar och utgör husrum även 200 år fram i tiden. Längan hade en rad olika defekter, spår efter påfrestningar som den fått utstå. Restaureringen är varsamt utförd, stommen är åtgärdad och övrigt material återbrukas så långt det går.

Som timmerman är jag intresserad av att hjälpa er som vill ha nytimrat, med stockar i dess naturliga form. Som eftersträvar mer traditionellt utseende på timret. Lika intresserad är jag att hjälpa er som vill ge de äldre timmerhusen, stugorna och ladorna förlängt liv. Min kompetens utvecklas från både erfarenheterna i att uppföra nya timringar och de idag förekommande timringsteknikerna, men också från att restaurera timmerstommar som föregående timmermän i århundraden uppfört. Jag bygger på en mix av att hantera nytimring och grundlig restaurering av äldre timringar och har en civilingenjörsutbildning med teorifördjupning inom materialteknik, mekanik och hållfasthetslära. Välkomna att kontakta mig för ert timringsprojekt!

Tornemasen Timmerman har jag valt att titulera mig. Jag är född i Mora, således en Mas. Uppvuxen i Pajala och tornedalen. Hemma tar man beslut i bastun. Min far fick av mig frågan hur han tyckte att jag ska namnge mitt företag. Några dagar senare i bastun nämnde han att Tornemasen passar för Simon. Så för mig känns det bra och självklart att det ska vara så.